there will be movies showing
jag har äntligen kommit ihåg mina hörlurar till jobbet så nu kan jag se film på jobbet också. fan tiden kommer rinna snabbt iväg, fatta skönt :D
nåväl, sett lite nytt igen, ibland kan man verkligen bli besviken på filmer, hur jävla kassa dom kan vara och ibland får man en "WOW" för att den var fatikst bra. haha. men ja så är det antar jag:)
nåväl dessa är dom nya:
1. mycket bra och grymt mysig julfilm, jag fick då en massa julstämning av den :)
2. grymt bra och väldigt heta män och kvinnor ;)
3. sett ettan än? se den och sen tvåan, den är mycket bra :D
4. så mysig och gullig. me likes
5. den var faktiskt bra, brukar bli besviken men denna var bra :)
showtime!
en tankeställare
eller rättare sagt en jag haft ofantligt många gånger tidigare. men nu blev den en sårande sådan.
förr så sa jag absolut ingeting till någon om varken mig eller andra, höll hemlisar som om det vore på liv och död.
men efter ett tag lärde jag mig öppna mig själv och fortfarande hålla hårt om andras hemligheter.
nu vet jag inte vars jag är längre. jag jag tappat mig sjäv på vägen.
jag kan hålla hemlisar bara det att ibland så ploppar dom bara ut och så blir det en illröd katti som bara vill ta bra spaden och gräva ner sig. förstår ni?
klart ni inte gör. men iaf. så är et med mig nu för tiden.
nä nu är det ändring på g igen. just de IGEN. fatta vad jag gör för er. shit altså. :D
en vän som stått mig äckligt nära och som börjar flyta bort bit för bit fick mig att inse idag att, tom hon har svårt att anförtro saker åt mig. hon vill veta allt om mig osv men jag får ytterst sällan veta saker om henne numera och det skrämmer mig.
nä katti, skärpning nu va! såhär kan det inte fortsätta. nu sätter jag en punkt här . där blir bra och nu ska jag ändras igen. saker kommer in men inte ut mer. inte hemligheter, näver igen!
måste bygga upp förtroendet hos dom vänner som förtjänar det och så är det bara, visst jag är inte den enda som måste det, men dom som också måste det måste få inse det i egen takt, som jag gjort nu. :)
måste även hitta tillbaka till dom vänner som börjar tyna bort. vill inte mista dom helt ju.
vissa har valt själva och dom bryr jag mig inte om, men dom som man bara tappat på vägen, dom ska jag hitta igen. så är det bara.
jag har gjort mycket fel och misstag, men jag lär mig av dom. visst jag är inte den snabbaste på det men det kommer. haha.
nå, vad mer kan man säga,
hittat mina sötnosar iaf. dom gör mina jobbiga nätter till roliga och tiden flyger iväg. shit, att få kontakt på detta sätt igen med en vän sen ett bra tag tillbaka känns underbart. saknat dig ju <3
och självklart min älskling, miss u so mutch babe <3
nä hojja muppar gå och gör nå vettigt, sitt inte här och dega :D
puss hej
en karusell i huvudet
saknar min älskling så mycket så hjärtat nästan brister, det är så det känns. varför ska hon bo så förbannat jävla långt bort. visst jag eller hon kan flytta, jag vill gärna flytta, men jag har äntligen ett hem som är mitt väldigt väldigt snart, ett jobb, ett jobb som tom mest troligt blir bättre efter nyår, samt vänner och släkt. jag har allt mitt här. jag kan inte flytta för jag skulle nog inte må bra då. visst jag skulle få vara med älsk men allt annat då, ny bostad IGEN, nya vänner IGEN, nytt jobb IGEN, fatta jag har nyss hittat allt det där.
älsk vill flytta hit, men det är inte säkert det går och om det går kan det ta en evighet innan det kan bli av.
visst distans är jobbigt, det vet jag, för jag har redan haft ett sånt. det var jobbigt då och nu känns det bara värre. undrar om det är för att jag blivit van att ha mina kärlekar här.
är van vida att bara knalla förbi hos den eller bara ringa och säga, kom hit!. men nu går det inte. man kan säga det men inget som går att göra.
nyår, NYÅR då får jag träffa älsk igen och det är typ 40 dagar kvar, men vem håller koll på det haha. helt sjukt alltså. fan saknade kommer göra mig galen, spritt språngande galen.
nåväl vi får se hur det går helt enkelt.
<3 love is in the air
sluta se film? näver ;)
ni är så less eller hur, men vet ni vad, ingen bryr sig ;) haha sug på den ni.
nåväl här kommer dom:
okej, det var dom, så nu ska man säga vad man tyckte då :) hihi
1. loves it, det är ju disney för tusan :D
2. mycket bra enligt mig, lesbisk film
3. haha, mig tycker om, den var grymt rolig :)
4. den sög, lesbisk men den var dåligt, så seg
5. oh, så bra film samt en sann historia
6. blä, sug min balle ;) den sög helt enkelt
sådär. lalalalalalalaaaa
vad ska man göra?
om inte jag får skämta om mig själv varför i hela hakkas ska andra få göra det?
om dom får, får väl jag också göra det utan att dom tar illa upp eller hur?
och vad har dom att ta illa upp över egentligen, det är ju mig det handlar om eller hur. haha jag fattar inte men visst go ahead och skämta om mig. men tro inte jag tänker hålla käften.
sitter här lite smått berusad än men vafan, livet leker. upp och ner som en berg o dalbana just nu, men det är sånt livet är tyvärr.
har jag svårt att hålla käften om vissa saker och börja tappa minnet om vad jag säger och gör? eller är det så att folk bara missuppfattar saker och säger dom vidare. alltså jag hänger inte med alls länge.
jag kan säga en sak och det låter tjugo gånger värre är jag sa det så jag hänger inte med. minns jag inte dom exakta orden så är det kört alltså.
nåväl tur att man har en vän som förstår sig på mig iaf och om hon hör något som jag sagt frågar hon mig hur jag sagt (om jag minns det vill säga) eller så pratar hon bara med mig om det så det blir lite räta på det hela. inte bara dra sina slutsattser på det hela. det är det som kallas vän. en bästa vän. älskar dig <3
nåväl det kanske är dags att sova. men vill inte, vill sitta uppe tills folk vaknar så man får lite klartecken i allt. men får se om man pallar. haha
jag vet att jag är en pain in the ass i fyllan, men mina närmsta vet hur dom ska ta mig och är något oklart så frågar dom mig. ingen annan, för där finns inga svar. endast hos mig finns dom. dom som inte kan gör detta är inte mina riktiga vänner och så är det bara. fan skenet kan bedra ibland, haha. ganska komiskt ibland eller hur? :P
näväl vars var jag, jo sova haha. näää sova vem ids.
sov gott
kiruna
hahaha, ja gud, vars är kiruna påväg egentligen.
först finns det knappt nå jobb för arbetssökande i denna stad, sen finns det knappt nå längenheter för folket, och nu börjar skolorna försvinna.
shit, jag har bott i denna stad i hela mitt liv och trivts grymt bra men nu börjar man fundera om det faktiskt är lika bra att flytta medans kiruna fortfarande är något och minnas som bra än att flytta senare och minnas kiruna som skit.
jag är grymt glad att jag lyckats fixa jobb, och bostad och att jag hunnit gå ut skolan innan detta hände. shit alltså.
kiruna ska flyttas till en annan plats, helt okej för mig, gör det bara. men om man ska lägga ner skolor och kallställa hus med lägenheter, vars tror ni folk tar vägen då? jo, dom flyttar och lär inte komma tillbaka i första taget.
flytta stan och gör den bättre, men det blir nog lite svårt att ha en stad utan befolkning, eller vad säger ni?
kiruna kommer alltid finnas i mitt hjärta, här har jag alltid bott, gått igenom både dåliga och bra saker. men mest bra.
tänka sig att jag en gång i tiden skulle ha flyttat men det blev inte, ska man vara glad eller ledsen?
nä, hojja, jag är glad för hade jag flyttat hade jag aldrig träffat mina nuvarande vänner osv.
kiruna i mitt hjärta <3 och jag ska minnas den som något bra :)
lycklig
ello har blivit min :) min kärlek än en gång <3
hon gör mig så glad och i hennes närhet mår jag helt underbart.
saknar att ha henne här hos mig dock. men snart, snart får vi vara tillsammans igen. :)
jag har svårt att öppna mig för henne, men det vet hon om och jag försöker. men än är allt så nytt och hon vet att jag har svårt att släppa in folk helt, det har jag alltid haft också, men nu är det värre än förr. när jag väl släppt in någon riktigt ordentligt så har det slutat med ett brustet hjärta och det är som öppna sår som sedan blir ärr. och ärr är det jag har nu. svåra ärr som aldrig riktigt vill läka helt på något sätt.
jag är rädd att få ett nytt ärr, jag vet att man inte ska tänka så men jag kan som inte bara sluta med det bara sådär. det måste bearbetas. jag måste få jobba på det i min egen takt.
hon är en kämpe, haha, så söt och underbar på alla sätt. är jag nere ser hon till att jag börjar le igen. mår jag dåligt vill hon bara göra min dag bättre. är jag ledsen, tröstar hon. förstå vilken lycka!
trodde det inte skulle hända mig igen men här sitter man idag och såhär är det faktiskt.
hon är min, bara min. <3
jag tycker om henne så mycket, så mycket.
tänka sig att hon är mitt ex och idag min kärlek igen, så länge som jag önskade att hon skulle komma tillbaka till mig en dag och nu har hon det. hon hittade tillbaka till mig.
vi har hittat tillbaka till varann. :D
16/11 är våran nya dag, ett nytt datum med en ny chans för oss. let's make this the best!
helt sjukt lycklig :D
<3 
and again...
jaha en ny dag och en ny omgång filmer :P
ni kommer bli så less på mig och mina filmer.haha men vet ni va. det skiter jag i, för ibland är det bra om någon akn säga vad dom tyckte om filmen innan man hyr eller köper eller ser den. :D
nåväl till det ovanliga:
1. den var bra :)
2. den sög. :P
3. den var bra, fast måste se den med ljud nästa gång , haha
4. den var sådär
5. i love it, vill ha den. och måste se den på svenska. :D
6. den har jag sett förr, men den är bra.
sådärja. skit ner er :D puss
vanudå?
har två såna just nu, och dom driver mig till vansinne snart. eller nej, det gör dom inte men det är jobbigt iaf.
en av dom är att folk inte kan acceptera mig för den jag är och alltid har varit, visst jag förändrats en hel del under detta år, insett saker om mig själv och andra, samt ändrat mig själv till det bättre, blivit mer mogen och sånt.
jag vet hur jag är och hur jag kan vara i vissa situationer och jag står för det. det är sån jag är och jag tycker om mig för den jag är. dock kan jag vara lite för negativ ibland men det jobbar jag på att försöka minska på iaf. sluta helt kan bli svårt men jag försöker, en liten bit i taget.
hur som helst, vissa har svårt att acceptera att alla inte är som andra, dom gör fel och misstag, men det är inget fel med det. alla får göra misstag och fel, för hur ska man annars lära sig av dom?
jag har alltid varit sån som gör en hel del fel i mitt liv, men jag vet om dom och jag försöker göra något åt dom, tycker jag dock att jag inte gjort något fel så säger jag det till dom som tycker jag gjort något fel. hänger ni med än så länge?
det händer att jag säger fel saker vid fel tillfälle, jag kan säga saker som sårar, och jag kan säga en sak men det kommer ut på helt fel sätt så folk tar illa upp. men detta vet mina närmsta om, och dom som känner mig väl har accepterat mig för den också. och är det så att dom tar illa upp då brukar dom säga det till mig ist för att som förut starta ett bråk, haha :)
det är därför jag älskar dom, dom tar mig för den jag är och ingen annan. kärlek på er <3
men det finns tyvärr undantag, vissa som inte kan ta mig för den jag är, men om dom inte kan det nu, vad har dom då sysslat med under dom senaste åren? har dom spelat ett dubbelspel med mig, låssas vara min vän men egentligen bara sökt efter en bra anledning att slippa vara min vän? varför inte bara säga det rak ut, man måste inte vänta på en bra anledning som egentligen är en skit sak. det är bara dumt.
jag har alltid varit denna människa och kommer nog alltid vara det, så varför har dom inte accepterat mig, har dom seriöst bara låssas acceptera mig för den jag är?
äh, aja, så kan det vara. det är som upp till dom. mina närmsta finns kvar i vått och torrt iaf, och det är tyvärr bara det jag behöver.
nåväl, den andra är, vars har stödet tagit vägen?, stödet till allt, just nu känner jag mig ensam för visst jag kan prata med folk om mina problem och bekymmer och jag vet att det är jag som måste lösa dom själv eller med den/dom jag har problemen/bekymmer med. men vars är stödet, stödet som ger en ork och viljan att lösa det.
just nu känns det som att alla bara, aja kul, det fixar sig. det är som bara tomma ord.
är det för att jag redan gått igenom detta en gång tidigare och ni inte orkar se mig gå igenom detta igen. eller orkar ni bara inte med mig nå mer, mig och mina bekymmer osv?
isf vill jag veta varför? varför kan ni inte säga det till mig?
varför så kalla mot mig?
jag behöver ju er, helst just nu, för jag har det tungt och utan er går jag ner i min grop och det är med er hjälp som jag tar mig ur den gropen. jag hatar den gropen.
jag har aldrig bett någon att lösa något åt mig, men jag ber om er hjälp att lätta mitt hjärta, så jag inte grubblar sönder mig själv.
förut kunde jag prata med er om allt och inget, men nu är det som att bara det där inget funkar att prata om, för då får man respons. men när det kommer till allt så är ni bara tomma. det sårar faktiskt.
visst jag kanske ger mig in i något som kan såra mig mer, men jag måste våga för att leva. utan att våga får jag inget veta och hur kul är det. jag vågar för att jag vill. och så är det bara.
jag ber er på mina bara knän att bara vara som ni var förr.
var mitt stöd i mina val.
en hemlis
det är så att jag brukar kolla barbie and me likes it :) haha
dom är så söta, gulliga och faktiskt bra, enligt mig iaf. :)
se om ni vill, dom är bra :)
<3
två helt underbara veckor har passerat och det började med en fest och slutade med jobb haha.
nä men söt kom till stan och det har varit hur mysigt som helst. visst lite bråk och tjafs som vanligt, men det har löst sig.
hon har fått mig att må så bra denna tid hon var här att det känns i hjärtat hur mycket hon betyder för mig.
och denna tid har även öppnat ögon och hjärta för mer.
jag tycker verkligen om henne, sjukt mycket.
under tiden hon var här så har vi mest bara varit, umgåts och mysit tillsammans.
en massa film tittande och sena nätter, samt lite party till och från.
hon åkte idag vid två tiden och när hon steg ut genom min dörr så kom tårarna på en gång, såg henne gå efter gångbanan mot sin skjuss till stationen, tårarna bara flödade, det fanns inget stopp fören jag somna i sängen. vaknade sedan av ett sms från henne där det stod "nu rullar jag" och då brast det igen. somnade om och vakna av mitt larm, det var dags att stiga upp. jag tittade runt och såg en katt ligga i mitten av sängen och då insåg jag än en gång att söt var borta.
det känns tomt och ensamt just nu, visst jag sitter på jobbet, men det känns jobbigt, jobbigt att veta att det är ca två månader tills vi ses igen och vem vet vad som händer under den tiden.
tycker tiden kan gå fort så man inte behöver längta så mycket.
saknar henne en massa, vill bara ha henne här hos mig hela tiden. krama musten ur henne. :D
jag tycker om henne och hon tycker om mig, sånt gör mig glad i hjärtat.
hennes ord gör mig så glad, henne kramar är så varma.
kyssarna får mig att smälta.
nä nu ska vi inte säga för mycket här om sånt, för då längtar jag bara mer. men nu kanske ni förstår min frustation (hur det nu stavas).
jag vill att hon ska bli min på heltid!
ja nu vet ni att jag gått och kärat ner mig igen. bara sådär poff, helt utan förvarning. men så kan det gå.
i miss u babe <3 come back!
movies again
men det är roligt
okej då börjar jag igen då :d
1. den är som alla andra balfilmer, tråkig, man somnar lätt :D
2. så himla bra. låg och skratta typ hela tiden, me likes it i alot
3. den var mycket bra enligt mig
4. etttan är såklart bäst men den var inte helt fel denna heller. :)
5. den funkade om jag minns rätt haha
sådär, gå och se film nu :D
suck i grytan
men nä, nu måste jag jobba resten av månaden så jag får ihop min lön, pengar är bra.
har en sötnöt hemma hos mig just nu som sitter där och saknar mig, och jag saknar henne. vill bara hem och kramas.
dom här dagarna hon har varit här har varit helt underbara, har saknat henne en massa under tiden vi inte hade kontakt. men nu ska den byggas upp igen på riktigt och det hoppas jag verkligen. vill inte mista henne igen ju.
hon är guld <3
helt go, söt, fin, underbar. you make me smile girl ;)
jaha till något helt annat, en sak som är bajs irriterande. vad är det för fel på socialen i luleå? någon som vet varför dom är svin? va, va, va?
är man i behov av pengar ska man väl få dom också, bara så man klarar sig med hyra, mat osv. men nej i luleå får man inga pengar om man inte är självmordsbenägen eller har alkoholister till föräldrar. visst nu är det bara ett exempel, men iaf. man måste ha en mycket bra anledning till att få pengar av dom. hur ska man klara sig varje månad utan att ha pengar? pengar är ett stort måste i vårat så kallade liv, inget i denna värld är gratis, så hur ska man klara sig om det inga pengar finns.
jag är massa arg just pga att en vän behöver pengar och inga får. man måste ha ett intyg från en läkare eller liknande på att man är bla bla och behöver hjälp med pengar av soc.
tänk om man inte kan bo hos sina föräldrar, man hittar inget jobb, man är friskt, vars ska man få pengarna att leva på då?
tänk om man kan bo hos sina föräldrar men måste betala för sig iaf, hyra, mat och sånt, vars ska man få dom pengarna ifrån.
gaaaah, jag blir galen och om jag blir galen bara att höra detta, tänk er då min stackas vän som är med om detta.
socialen i luleå kan trycka upp något jävligt hårt och stort i sina arslen och hoppa från den högsta byggnaden i världen. jag blir tokig!
jaja nu har jag skrivit det iaf.
