det värmer mitt hjärta de ord hon säger, det värmer hela min kalla kropp och ger mig hopp.
men rädslan är för stor för att kunna släppa tanken på att jag kan bli lämnad igen.

jag vill vara i hennes armar och bara känna värme och lycka, men jag kanske inte är menad för det.
jag vill titta in i vackra ögon och kunna le för att man har fjärilar i magen som inte går att stoppa.
jag vill le utan att känna att jag är dum som ens försöker vara glad.
jag vill bli sedd som den jag är och det jag förtjänar.

jag kanske ska vara den där tjejen som alltid är olycklig och ensam, bara för att hon är rädd för att bli sårad.

men jag vägrar, jag ska bli lycklig!

*please don't leave me behind*