jag har kommit på varför jag ser så mycket film och varför jag alltid vill ha folk omkring mig samt alltid ha saker att göra.

jag vill inte vara ensam med mina tankar för dom gör mig depprimerad.

det är hemskt när man tänker tillbaka på sitt liv, hur hemskt jag har haft det och hur mycket jag har vuxit och hur mycket jag har hunnit med mitt liv.

och av allt det som jag varit med om, har gjort  mig till den jag är idag. alltså det har varit allt från, pengabrist, hemlöshet, självmordstankar, bedrägeri osv osv.
inte bara såna hemska saker men det är väl dom värsta iaf.

jag är på väg sakta men säkert ner i min grop igen och det är därför jag åker iväg från stan typ så ofta jag kan. önskar jag kunde åka och hälsa på vännerna som flyttat till sthlm och västerås samt mina föräldrar + en massa till men på något sätt känner jag att jag åker heller till samma ställe för lite pengar ofta än långt bort för skit mycket pengar och sällan. om ni förstår.

jag har lovat att hälsa på alla men som det ligger till just nu behöver jag åka från stan ofta och inte sällan och därför blir det korta sträckor och ofta. det gör gott i min själv. helst när folk nerifrån kommer dit också. då är livet ljuvt.
man slipper tänka negativt och slipper sina hemska tankar, för man vet att dom älskar en precis som man är och då tänker man bara på hur glad man är.

sen är det ju biten när man kommer hem igen. trist att höra att man varit där för mycket på senaste av den man hälsat på men vafan, har dom sagt att man får komma då gör man ju det också. :D haha

men nu blir det nog inget resande på ett tag och det kommer jag sakna. för jag behöver det. behöver komma bort från det som jag är så van vid och vidga lite nya vyer på allt.
och varför det inte blir av på ett tag är nog för att pengarna inte räcker till och för att folket blir nog lite less på att jag åker dit hela tiden. vilket sårar men vafan. jag klarar mig, har jag alltid gjort och så kommer det vara också.

alltså egentligen, nu när jag sitter här och skriver så börjar jag fundera, varför i hela hakkas är jag på väg ner i min grop igen?. haha
för jag har nästan allt jag behöver i livet. jag har ett skit fint hem, en kissekatt, ett jobb, vänner, kan man behöva mer?.

klart jag behöver mer, alltså hallå, nu sitter jag här och diskuterar med mig själv, hihi.
skit samma!
klart jag behöver mer. jag behöver kärleken. kärlek, närhet, det beroendet som jag inte fått stilla på länge. det behöver jag just nu. men det kommer inte komma så länge man letar för det har jag lärt mig. man tar det när det kommer. när folk inser att jag faktiskt är den rätta eller den rätta för tillfället iaf. då kommer det.

nä nu har jag babblat gojja en massa igen, så nu säger vi PUNKT på detta.

*ge mig en kram, en kram som värmer mitt snart kalla hjärta*